söndag 21 oktober 2007

Here comes the weekend


Idag har det varit en så'n där häärlig höstdag! Noah & Linnéa vaknade lite senare än vanligt, vi gick upp och käkade frukost. Sedan kom vi (a.k.a. Petra) på att det var nog bra om vi handlade inför veckan så snabbt som möjligt, då har vi dagen fri, till att gå till Gunnebo och fika och träffa folk! Jag drog efter en snabb inventering och receptsök iväg till Maxi. Söndagar är ju goa där, inte en käft! Inga idioter som parkerar sina kundvagnar på tvären och pratar i mobiltelefon så hela Maxi hör det om outsourcing, SWOT-analyser, familjeproblem, UNI (U name it).
Väl hemma var det lunchdags, sedan bar det av. Jag promenerade med Elin, hon och jag är överens om att Babybjörn är en av de sju (små) underverken, Petra & Noah & Linnéa (kan man ha så många &) kom i bilen.
Väl på Gunnebos fik träffade vi Niclas, Linda & Melvin, tog en fika, en promenad och livet är sådär gött som det kan vara ibland!!

På jobbet är det fullt ös! Pappa har precis kommit hem från ett arabland med muchos €! Det skall byggas en galoppbana där för muchos €. Vi skall se om vi inte kan få en del av kakan. Det återstår att se. En av fördelarna med att vara egenföretagare är att man kan styra sina arbetstider. En av nackdelarna är att kunderna på ett mycket effektivt sätt kan styra över din tid. Jag menar, på de stora börsdrakarna är ju gubbarna rätt anonyma, men på lilla Soliflex (under construction) är vi rätt utlämnade om någon (mot förmodan) inte har gjort sitt jobb. Då är det bara två personer att skylla på, mig eller pappa... Vi har i alla fall dunkat iväg en presentation till arkitekterna på galoppbanan nu, nu skall tummarna hållas så det visslar om det.

I Gunnebo träffar man alltid någon man känner eller känner igen (ICA Maxi har samma fenomen, men inte idag...). Vi går i lugn och ro bort mot dammen med fontänen där alla fulla nior kräks, då träffar man på en bakfull Magnus McKenzie med familj. Sonen Vidar har hunnit bli åtta månader och detta är första gången jag ser honom! Var tar tiden vägen?? Nåväl, allt var bra med Magnus, A-K och Vidar, det var kul att se dem och vi skall gå och se Quireboys på Sticky den 7/11!! Hur gött é dé (ursäkta götebosskan)?! Detta gamla engelska rockband som tydligen splittrades efter en Europaturné med Gn'R -93 är ju grymt bra med låtar som Sweet Mary Ann, Hey You (har någon en utskrift av den texten?) med flera.

Nu har jag gjort en bloggares värsta misstag, jag har skrivit för mycket och så kommer det ta typ 100 år innan jag bloggar igen.

"Vi är alla människor, hejdå"- Fred Asp

1 kommentar:

Anna sa...

Du börjar ju komma upp på min nivå när det gäller längden på blogginläggen!! Bravo bravo!! Måste bara säga att mailet med korten du skickade till mej på mej & Bosse inte kan öppnas, fattar inte varför...kan du skicka dem igen ?? Var är dom ifrån? Nyfiken....:) PUSS